Något jag tror lätt faller mellan stolarna ibland är att arbeta hästen korrekt på ett stärkande sätt. Precis som vi människor är hästar byggda olika och har olika korrekta lägen under ryttare för att arbeta med hela kroppen på ett byggande, stärkande och korrekt sätt. Ofta har jag en målbild i huvudet hur jag vill att de ska se ut från sidan när jag rider. Att känslan ska stämma med det som visas av oss som ekipage.

Mitt mål är ständigt detsamma, vi ska vara nöjda båda två, jobba med dagens förutsättningar och dansa fram på ett sätt som är korrekt för oss. Planen och upplägget är fast, uppvärmning (A och O) samt arbete och sedan nedvarvning som absolut inte får fuskas med. Jag anser att uppvärmning och nedvarvning är minst lika viktigt att prioritera som själva arbetet.

Innan jag hoppar upp på en häst vill jag gärna studera den från sidan, se hur överlinjen ser ut sig, hur hästen i fråga helst bär upp sin hals och hur kroppen är byggd. Herkules är en häst som inte har lättheten för naturlig samling. Jag jobbar hela tiden med utgångspunkt från bakbenen och fram. Herkules har en lågt ansatt hals och kan lätt både uppfattas som framtung samt bli lat och hamna på framdelen under ryttare om man inte som ryttare aktiverar honom och hela tiden jobbar med driv bakifrån och fram. Han är en utmaning.

Nedan har ni två exempel: På övre bilden fuskar vi båda. Herkules krullar sig och har inte med sina bakben eller rygg i den korta tölten. Jag har ingen stabilitet i överlivet. Resultatet av min sits ger direkt inverkan på Herkules rörelsemönster. På nedre bilden har jag en stabilare sits och arbetar honom på ett mer drivande sätt, på så vis samlar jag inte upp från munnen och bak likt första bilden, istället kommer arbetet bakifrån, kolla bara på bakbenen hur olika lägen de är i fast det är samma moment i tölten.

 

Att jobba en häst korrekt är en konst och självklart sitter det inte prickfritt varje dag, varje pass och hela tiden. Men målet ska vara att komma dit. Det är lätt att få hästen att kröka lite snyggt på nacken men att gå hela vägen bakifrån bakbenen och fram till nacken är inte lika lätt däremot så otroligt mycket viktigare. Jag är så otroligt glad och tacksam för att det numer premieras högre på tävling än tidigare. Lösgjordhet och korrekt arbete är nyckeln till den hållbara hästen.

 

Hur jobbar jag för att aktiviera hela överlinjen och främst bakkärran då? Harva långa pass på ridbanan är varken min eller Herkules grej. Ett superknep för att aktivera överlinjen tycker jag är tempoväxlingar i alla gångarter. Funakr lika bra på bana som ute. Likaså att jobba med halter, och att rida hela vägen ner till halten. Det är något jag slarvat otroligt med förut. Istället lät jag hästen ”ramla” ner i halten. Vipps hade jag honom på framdelen och då blev utgångsläget istälelt därifrån. Nu jobbar jag hela vägen ner och in i halten oavsett gångart just för att behålla bakbensaktivitet, överlinje och inte låta honom falla ner på framdelen. För då satt vi just utgångsläget betydligt sämre för starten ur halten är vad vi hade haft om vi ridit in i halten. Dessa är två grundövningar man kan jobba med varenda pass likaså ute som inne och som hänger med mig nästintill varenda ridpass. Nogrannhet i nedtagningen från en ökning och ner till halt är viktigare än man tror för hållbarheten. Hänger ni med?

 

Här är en bild som visar hur Herkules är byggd, ser ni hals och bogpartiet? Det är ingen konkret uppdelning utan istället flyter det samman. I övrigt är han rejäl men ändå lätt byggd för att vara en stor islandshäst.

 

För att sammanfatta och summera texten tror jag det är viktigt att hela tiden fokusera på vad vi gör och hur vi gör när vi rider. Det är lätt att bli en öronkikare som fokuserar på vart hästen har huvudet, jag är expert på det. Ofta för att väcka mig själv brukar jag göra en volt, flyter bogarna iväg och han blir tung att rodda runt? Ja då bär ju jag runt hästen i händerna. Fel. Istället ska han arbeta under mig och med lätthet göra volten utan att jag behöver rodda runt honom. Vart ligger felet? Oftast hos mig som ryttare.

 

Självklart finns det undantag och en mer otränad häst kan ha svårt för att gå korrekt hela passet då måste man anpassa sig och göra det bästa för att bygga upp hästen i en stärkande form genom ett stärkande och byggande arbete. Hur ser ni på detta? Är ni kanske öronkikare som mig och måste tänka lite mer på sitsen? Det är den jag lätt tappar och då tappar jag ridbarheten i Herkules också. Första steget mot mål är att inse vad som brister och måste jobbas lite extra med anser jag.